Det är nog ingen som riktigt minns hur det gick till, men plötsligt var vi där uppe på vinden. På något sätt forcerade vi höghusets alla skyddsbarriärer och samlades i en cirkel runt värmeljusen. Ljuset flödade och färgerna var klara som aldrig förr. Stora tankar formulerades men hann studsta bort mot några än större innan de kunde uttryckas med ord. Jag slöt mina ögon och blev ett med snöflingarna.
På morgonen fanns bara frågetecken. Varför är mitt pekfinger dubbelt så stort som normalt och blå som en fryssen ryss? Vem pratade vi med i telefon? What the fuck happend?
Let’s do it again tomorrow!
Sjuk flyt att grannarna höll sig i respektive förvaringsutrymmen. Det där låset till vinden fick sig en törn.
Comment by zero — November 4, 2006 @ 8:09 pm
Har någon hittat min pingvin?!?
Comment by sclotszky — November 6, 2006 @ 8:48 pm